People On Streets

Ja, det är så det ligger till, och nu ska nog egentligen bloggen avslutas snart. Men inte riktigt än. Dessutom hade jag tänkt dela med mig av vad som hänt sen senast. I Torsdags eller nåt sånt påbörjade vi vår resa hemåt. Ja, men ja, det gick bra, även fast det skulle ta oss tre tåg att nå fram till Köpenhamn. Eller vänta nu, gick det bra? Till Köln gick det bra i alla fall. Och sen ja, skulle vi vidare till Hamburg, vilket gick mindre bra, att först hitta en ledig hytt, och sen försöka ha den för oss själva gick mindre bra, det slutade med att vi fick dela det med två illaluktande tyska gubbar. Att vi dessutom lyckades hoppa av på en helt annan station än Hmaburg HBF, 20 minuter senare inse detta, och få panik, gjorde ju dagen bara ännu bättre. Men ja, vi kom fram till slut (vilket ni nog redan lyckats inse efter föregående inlägg).

Efter att ha blivit väckt av vakter två gånger på stationen, och varje gång fått frågan "ARE YOU OKEY!?" 5 gånger, så bar det vidare till Köpenhamn. Där spenderade vi ett dygn innan Evy kom och besökte oss för en heldag (dygn). Det blev kanon, även fast det inte alls blev som vi hade tänkt oss, och vi råkade bli meddragna till en krog av några gatumusikanter istället för våra andra planer (fast nej, de drog oss inte, vi gick väldigt frivilligt).

Dagen därpå skulle vi äntligen hem (ja, just då var det ganska mycket äntligen, eftersom vi hade lyckats sova extremt lite de föregående dagarna). Stod redo på busshållplatsen klockan 5.15, klockan blev 5.30. Nu skulle ju bussen komma. Den blev 6.00, 6.30, 7.00, VAR FAN VAR BUSSEN!? Och kundtjänst var inte öppet, så vi fortsatte vänta, vi och några norrbaggar. Klockan blev 7.30. ÄNTLIGEN  kom det en buss, det var inte vår buss, men vi snackade med chauffören som sa att vår buss måste ha struntat i köpenhamn och åkt raka vägen till Malmö, sånt gillar vi! Istället GARANTERADE han oss en plats på nästa buss, som gick 8.50. Woho, var bara att vänta, så blev frukost på McDonalds (ALDRIG. MER. MCDONALDSMAT.) Och sen kom äntligen rätt (egentligen fel) buss. Vi berättade snällt situationen för den nya busschauffören och han knäcker då ur sig "Vi får se om det finns plats" SKULLE INTE VI FÅ KOMMA HEM!?! Men det fick vi, och efter att ha underhållt bussresenärerna i Malmö genom att ta en diskussion med chauffören, göra bort mig lite (vi (jag) känner inte för att berätta hur) så fick vi tillslut sitta kvar, OCH KOMMA HEM!

Så nu är vi hemma igen. Och resan är över, och snart ska vi även sluta här, men först ska vi skriva av oss ordentligt, och tipsa om en massa. Hade vi nog tänkt. Det har nu gått en dag sen vi kom hem. Och oj vad vi båda är tomma inombords, vi vill tillbaks. NU!