Nu börjar även paniken infinna sig..
...med andra ord är allt som de ska vara, egentligen.
Det är ett faktum att man på sommaren tappar tidsuppfattningen. Därmed så går jag hela tiden runt och inbillar mig att vi åker väldigt, väldigt snart. När det egentligen är 8 hela dagar kvar. Okej, ja, jo, det är ju inte så lång tid. Men det är ju för tidigt för att börja packa, men vad ska man göra när man har en röst i huvudet som hela tiden skriker ut "PACKA, PACKA, PACKA"? Dessutom börjar jag få smått panik inför allt annat. Vet jag var mitt pass är? Mitt försäkringskort? Har jag soppa? När ska jag växla pengar? Och köpa interrailkort? HJÄÄLP! Att min vän dessutom lever med världens största "det löser sig"-anda gör mig bara ännu mer nervös. När det egentligen kanske borde lugna ner mig? Men ja, det löser sig nog.
Fast det skadar ju faktiskt inte att börja knåpa ihop en fin liten packlista. Det kan ju hålla mig sysselsatt i åtminstone ett par dagar, så att min vän inte behöver stå ut med allt mitt tjat som hon annars skulle blivit utsatt för.
Det är ett faktum att man på sommaren tappar tidsuppfattningen. Därmed så går jag hela tiden runt och inbillar mig att vi åker väldigt, väldigt snart. När det egentligen är 8 hela dagar kvar. Okej, ja, jo, det är ju inte så lång tid. Men det är ju för tidigt för att börja packa, men vad ska man göra när man har en röst i huvudet som hela tiden skriker ut "PACKA, PACKA, PACKA"? Dessutom börjar jag få smått panik inför allt annat. Vet jag var mitt pass är? Mitt försäkringskort? Har jag soppa? När ska jag växla pengar? Och köpa interrailkort? HJÄÄLP! Att min vän dessutom lever med världens största "det löser sig"-anda gör mig bara ännu mer nervös. När det egentligen kanske borde lugna ner mig? Men ja, det löser sig nog.
Fast det skadar ju faktiskt inte att börja knåpa ihop en fin liten packlista. Det kan ju hålla mig sysselsatt i åtminstone ett par dagar, så att min vän inte behöver stå ut med allt mitt tjat som hon annars skulle blivit utsatt för.
Kommentarer
Trackback
